2.11.08.

2Kor.5:1 "Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska
boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad, som kommer
från Gud, en boning, som icke är gjord med händer, en
evig boning i himmelen".
Vår, "jordiska boning" vår kropp "rivs ned", blir lagd i
graven, multnar och blir jord igen. Det är inte slutet utan
början. Den inre människan är en evig boning.
Jag var hos min pappa, när han gick hem till Herren, det
var en underbar upplevelse. Fullständig frid, när anden
lämnade kroppen och jag bara visste, nu var han hemma.
Det är viktigt att vara med och uppmuntra människor
som tar steget hem. Själv blev jag tömd på all kraft och
fick vänta ett tag, med att köra hem. Det var ochså en
mycket märklig känsla.

Den verkliga människan är alltså den inre människan.
När vi talar tungor, så talar vi ut ur vårt hjärta, ur vår
ande, ur den inre människan.
"Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visser-
ligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt
åstad". 1Kor.14:14.
Om jag ber med tungor, är det min ande som ber. En gång
när jag var på ett ställe och predikade, så berättade pastorn
där, om ett fenomen, som visade sig på en äng, mitt i natten
vid olika tillfällen. Jag bodde i kapellet, under en natt där,
så vaknade jag upp med en kuslig känsla, jag såg klart, det
där fenomenet framför mig. Jag började omedelbart att be
i tungar, efter ett tag, så såg jag i anden, hur fenomenet fall
baklänges och reste sig aldrig mer. Sen den natten har det
aldrig visat sig mer.

Jesus säger till sina lärljungar, att Helige ande alltid är hos
oss, inte bara ibland. Även om vi gör fel, så lämnar inte Helige
ande oss. Den Helige ande, blir säkert mycket bedrövad, men
han lämnar oss inte. Helige ande kommuniserar med vår ande,
inte vårt intellekt.
Hur då? Han talar i vår ande, hjärta, eftersom han bor där.
Vår ande tar emot information från Helige ande. Det finns fler
exempel ifrån mitt liv, när den Helige ande, manat mig att
bedja, mitt i natten. En gång bad jag en timme, när jag inte
visste vad jag bad för. Efter några dagar fick jag reda på
svaret, genom en vännina (jag hade ochså frågat Herren,
om vad jag bad för) Hon berättade att en gemensam väns
barn, hade fått kokhet chokladmjölk över sitt bröst, så illa
att en hudtransplantation, behövde göras.
Anden hade manat mig att be den natten, när detta skulle
göras. När de kom till sjukhuset konstaterade man, att det
hade läkt otroligt snabbt. Ära vare Gud!
Handla på Guds ord, lär dig gensvara till Helige ande det kan
ta tid, lär dig dag för dag. Misstag, begår alla, höj dig över dem.

En annan gång, blev jag av anden ledd hem till en människa,
som i två dagar, legat pall, utan vatten, hon kunde inte röra
sig på grund av smärtor i magen. Hon hade hemhjälp, men
hon hade inte varit där, kanske för att det var helg.
Jag fick bryta mig in, via altanen. Jag hörde hennes klagan.
Jag ringde ambulans omgående, när jag såg i vilket skick hon
var. När hon kom in till sjukhuset, så visade det sig, att hon led
av akut tarmvred. Operation direkt.
Ords.20:27 "Anden i människan är en Herrens lykta, den ut-
rannsakar alla hjärtans innandömen".

Som avslutning på denna predikan, så vill jag dela med mig av
en syn, vision angående Sveriges land som kom till mig under
bön den 12.11.87.

Två starka händer, lyfter upp, håller upp Sveriges land, som
visar sig i form av en karta. Runt landets gränser, går ett
strålband, ser ut som ett lysrör, kompakt och tjockt som
en mur. Herren sa: "Jag har satt ut mina änglar runt landet,
som beskyddar och bevarar det".
När jag sen fick titta in i landet, såg jag oordning, oreda, män-
niskor som var sårade och sargade överallt. Även i Guds
församling var det oreda, otro, synd och orättfärdighet.
Bedrägeri, förtal och manipulation. Guds hjärta var bedrövat.
Herren sa: "Nu reser jag upp tjänster som är villiga att be-
tala priset, det kostar allt, att gå med min härlighet och min
kraft".
Då efter ett tag ändrades bilden och Sveriges land, såg nu
ut som ett fyrverkeri, elden spred sig i hela landet.
Sen ändrades bilden igen.....och landet fylldes med jublande
glada människor, som förut varit betryckta, nedtyngda och
sårade. Nu lyfte de sina huvuden och prisade den levande
Guden.
En duva lägrade sig över landet, med utspridda
vingar och stor frid kom, och ljussken föll från himmelen
ned över vårt land. Herren sa: "Nu är förlossningen nära,
Jesus kommer snart, för att hämta sin brud".